madeleinemaria

kärlek är något underbart som man förmodligen bara upptäcker några få gåner i livet. Det är helt underbart att bli älskad av en person som man älskar nästan mer än allt annat på jorden och det kan jag intyga för jag har världens underbaraste pojkvän. Det är så mysigt att vakna upp med någon vid sin sida på morgonen. Jag träffade Patrik för ett två och ett halvt år sedan i skolan, vi hade hemkunskap tillsammans och vi parade ihop oss två och två och då hamnade vi i samma grupp. Först såg jag liksom inget hos Patrik mer än en snäll kille, men efter ett tag utvecklades det till något helt annat. Vi blev bästa kompisar, han var det bästa killkompisen man kunde tänka sig, Problemet var bara det att någonstans långt där inne blev jag lite små kär. Vi träffades och gick promenader tillsammans, Jag minns särskillt en gång när jag kom hem från grekland och vi varken pratar eller träffats på ett tag. Så direkt när jag kom hem så lyfte jag
luren och ringde och frågade om vi kunde träffas. Jodå, det kunde vi! vi gick strandpromenaden som är en promenad vid vattnet. Vi satt på en brygga och kollade på solnedgången och pratade om allt mellan himmel och jord, vi doppade även fötterna i vattnet. Det finns flera tusentals minnen, tyvärr har jag varken ork eller tid att skriva alla! Men som sagt, vi började umgås mera och mera och vår vänskap utvecklades till något annat. En kall men sagolikt mysig höstkväll så var jag, Patrik, Sofia och Simon i ingared på en promenad, Patrik stannade mig och bad dom andra gå i förväg, han frågade mig om allt vi hade gjort betydde något för mig. såklart att jag svarade ja, för det hade det ju! han berättade för mig att han tyckte om mig mer än bara som kompis. Mitt hjärta gjorde en volt och jag blev såklart jätteglad. Nu har vi snart varit tillsammans i ett år. Helt klart den bästa tiden i mitt liv.