madeleinemaria

   

lugnet sprider sig i precis hela kroppen när jag ligger här i min ensamhet och hör lars fina stämma komma in igenom mina små öron. min lilla sovstund gjorde mig tankespridd. något som fick mig tänka tillbaka var när jag förut traskade förbi GA (min gamla skola). det sved lite i mitt hjärta när jag tänkte på hur vi flammsade runt i hemkunskapen, när vi satt i korridoren, när vi skrattade i smyg åt bögbjörn, när berit skrek på klassen på varje mattelektion och när det var du och jag.
  där märker ni hur mitt huvud fungerar. när man var yngre var allting så enkelt. eller problemen var mindre och lättare. fina tider det där alltså!